Ny design för – och med – smÃ¥ skärmar

Som ”the most popular computer platform in the world” betecknar Bryan Alexander mobiltelefonen, vars snabba spridning bidragit till att sÃ¥väl sociala media som dataspel, det han kallar för ”the framework of social storytelling” i sin tur blivit mer eller mindre allestädes närvarande. Mängden innehÃ¥ll som skapas och konsumeras ökar snabbt i och med att det kan laddas upp och laddas ner var som helst av snart sagt vem som helst.
Samtidigt skiljer sig mobilen som plattform frÃ¥n PCn, konsoler osv – spel och webbsidor som utvecklats för större skärmar mÃ¥ste anpassas til den mindre skärmstorleken och pekskärmen ger en annan känsla och andra möjligheter. Nya möjligheter ger inte minst en funktion som geolokalisering när den kombineras med mobila enheter…
Här kommer jag att tänka pÃ¥ orienteringsspel av olika typer, exempelvis ”den elaka professorn”. Alexander nämner som hastigast även en ny litterär genre, mobilromanen/mobilberättelsen – keitai shousetsu (ケータイ小説) som har sitt ursprung i Japan.
Jag noterar att den numera även blivit populär i Kina och efterhand nÃ¥tt sÃ¥väl USA som Västeuropa, inklusive Sverige – där det inte minst gjorts en del spännande experiment i Norrland, exempelvis P.S FörlÃ¥t i fall jag väckte er
Alexander vidgÃ¥r inte att keitai shousetsu började som sms-roman, men jag tänker det kan bidra till förstÃ¥elsen av hur formen utvecklat sig, med korta meningar och stycken. Däremot refereras Espositos tankar kring mobilen som författarverktyg, för ”interstitial writing”, att nedteckna nÃ¥got i de där mellanrummen om fem eller tio minuter som kan dyka upp dÃ¥ och dÃ¥ i tillvaron – i väntan pÃ¥ planet eller att ett möte ska börja etc – vilket skulle ge avtryck i korta texter som är avslutade i sig, snarare än avsnitt i en längre text. Hm, medveten om hur lÃ¥ng tid det kan ta att skriva en haiku jämfört med ett mejl om trehundra ord, sÃ¥ är jag skeptisk. För att citera Blaise Pascal Jag skrev detta brev längre än vanligt, eftersom jag inte hade tid att skriva det kortare.” en av flera författare som lär ha uttryckt samma tanke (jfr Mark Twain) För att nu inte tala om att arbeta med utgÃ¥ngspunkt i ett synopsis eller scenförteckning…har man en plan kan gÃ¥r det förvisso att arbeta med ett delmoment i en större helhet en kortare stund. SÃ¥ ser ju de mÃ¥nga författares skrivande ut. Dessutom kan ibland fem eller tio minuter räcka för att kasta ner idéer för ett synopsis eller redigera en scen. Det är nog ingen slump att exempelvis ett verktyg som yWriter numera även finns som app…

Appvärlden och e-boken

E-böcker som nedladdningsbara appar är en vanlig form av digitala berättelser för mobilen. Andra typer av appar löser snarare upp gränsen mellan berättelse och spel genom att integrera spelmekanismer i delar av berättelsen.
Spel är ett stort omrÃ¥de inom appvärlden. MÃ¥nga spel frÃ¥n andra plattformar har förts över till appformat – ja även en del predigitala spel som schack, tärningsspel m m.
Jämsides med appvärlden finns även webbaserade spel, där man anpassat utformningen till mobilens förutsättningar. Formatbegränsningarna bidrar hursomhelst till att utvecklarna får lov att fokusera på detaljer i layouten och precision i ordval.
Sist men inte minst har det även dykt upp en del berättarappar, Alexander nämner bland annat Storycorps. När jag googlar pÃ¥ ordet upptäcker jag att Storycorpsproduktioner finns utspridda pÃ¥ olika plattformar – sÃ¥väl youtube som podcasts, dessutom har projektet bÃ¥de en egen hemsida och ett aktivt twitterkonto.
Skillnaden jämfört med ett avgränsat medium som e-boken är pÃ¥taglig. E-boken är nog för övrigt mer intressant att jämföra med pappersboken. Där vinner den digitala varianten vad gäller aspekter som lägre produktionskostnad och möjligheten till uppdatering av errata, medan pappersboken vinner exempelvis vad gäller möjligheten att smidigt föra anteckningar i marginalen…Det finns fler relevanta aspekter vad gäller möjligheter och problem ifrÃ¥ga om e-boken. NÃ¥gra punkter som berör produktion och marknad som inte diskuteras av Alexander men nämns pÃ¥ andra hÃ¥ll har jag tagit upp i kommentaren till ett av Svenjas blogginlägg.

SÃ¥ länge de flesta e-böcker bara är digitala kopior av pappersboken är kanske den främsta fördelen ur läsarsynpunkt att de är lätta att bära med sig. Att det inte gÃ¥r att bläddra i en e-bok pÃ¥ samma sätt som i pappersutgÃ¥van blir samtidigt en pÃ¥taglig nackdel – för att nu inte tala om när man önskar läsa flera böcker parallellt, ha dem uppslagna bredvid varandra…

Läsplattor och tablets

Alexander använder uttrycket digital isolering om läsplattor eftersom de enbart är avsedda för läsning, det finns ingen möjlighet att göra andra saker på nätet. En omständighet som samtidigt bidrar till en mer klassisk typ av lässituation: där finns bara berättelsen och läsaren, med berättelsen och läsarens fantasi som förenande länk, inget mer.

Som berättarverktyg spekulerar Alexander att tablets sÃ¥ smÃ¥ningom skulle kunna komma att konkurrera ut bÃ¥de mobiler och laptops. Jag tänker att de beror pÃ¥ vilken typ av berättande det rör sig om. Att en del kursdeltagare har med sig laptops till mina skrivarkurser är ingen ovanlighet och pÃ¥ den tid det begav sig brukade även en och annan dyka upp med en palmtop. Däremot har jag sÃ¥ här lÃ¥ngt bara haft en deltagare som arbetat med tablet – och dÃ¥ givetvis inklusive tangentbordsfodral…Bland turister pÃ¥ stan kan jag ibland se nÃ¥gon ta bilder med en tablet, men alls inte sÃ¥ ofta som mobilkamerorna Ã¥ker fram. Däremot finns en del appar som vinner pÃ¥ kombinationen av touchscreen, mobilitet och nÃ¥got större skärm än mobilens, exempelvis musikappen gestrument.

 

 

3 reaktion på “Ny design för – och med – smÃ¥ skärmar

  1. Sofia Olsson

    ”Däremot har jag sÃ¥ här lÃ¥ngt bara haft en deltagare som arbetat med tablet – och dÃ¥ givetvis inklusive tangentbordsfodral…”
    Som nuvarande universitetsstudent så är min observation att under föreläsningar är det många som antecknar med tablets, både med och utan tangentbord. De är behändigt att ta med sig, och till skillnad från ett vanligt block så är internet bara ett klick bort för att nå de resurser som behövs för att lösa en uppgift. Själv har jag däremot övergått från att anteckna digitalt till att göra det analogt i ett block. Men jag tror båda sätten har sina fördelar beroende på vilken typ av föreläsning man sitter på och vad ämnet är! Blir jag matat med massor av information så är datorn bra för att det går snabbare att skriva, vill du rita diagram och skriva matematiska ekvationer så är det mycket lättare på en dator.

    1. helga Inläggsförfattare

      Hej Sofia, jag förstÃ¥r inte varför du blandar in analoga anteckningsformer i din kommentar – i det stycke ur vilket du klippt ut en mening sÃ¥ det är laptops och mobiler versus tablets som diskuteras… och bloggposten i sin helhet tar enbart upp olika typer av digitalt berättande med olika typer av digitala verktyg…
      Mitt ifrågasättande gällde Alexanders prognos att tablets skulle konkurrera ut mobiler och laptops som berättarverktyg. Bland annat utifrån observationen att många deltagare i mina skrivarkurser har med sig laptops, men endast en av läsårets runt hundra deltagare har haft med sig en padda.
      Hur tänker du/vad är dina iakttagelser där – tror du att mobiler och laptops som berättarverktyg kommer att konkurreras ut av tablets?

      1. Sofia Olsson

        FÃ¥r be om ursäkt att du tog min kommentar som orelevant…
        För att svara på din fråga. Ja, jag tror att tablets kan komma att konkurrera ut åtminstone datorn som ett berättarverktyg. Många av dagens barn har växt upp i en tid där touch-skärmen haft stor betydelse, och de är vana att arbeta med den redan från en ung ålder. Dessutom är en tablet mer behändig än en dator att bära med sig i min och många av mina studiekamraters åsikt. Med utvecklingen av bärbara tangentbord till tablets finns dessutom inte datorns fördel av att ha ett fysiskt tangentbord kvar (vilket kan vara skönt om man ska skriva långt). Att tablets skulle konkurrera ut mobilen håller jag däremot inte med Alexander om, utan jag tror att mobilen kommer finnas kvar i samma utsträckning som idag men att tablets tar datorns plats, åtminstone i de situationer där man inte har en fast fysisk arbetsplats utan är i behov av att bära med sig sina verktyg..

Kommentera