Augmented Reality. Förstärkt verklighet – eller försvagad?

Världen som whiteboard – och spelbräde. Eller klotterfest?

Augmented Reality, AR, handlar om att länka digitalt innehÃ¥ll till den fysiska världen. Termen myntades pÃ¥ nittiotalet som en sorts svar pÃ¥ Virtual Reality, VR, där den verkliga världen representeras digitalt. AR  – eller förstärkt verklighet som den svenska termen lyder – Ã¥terför istället det digitala till den fysiska världen. AR rymmer ett helt spektrum av teknologier, frÃ¥n geolokaliserande webbaserade media (GPS-navigeringssystem är den kanske vanligaste tjänsten) till märkningsorienterad AR (exempelvis QR, smÃ¥ koder som är lätta att fästa pÃ¥ fysiska objekt och kan läsas av smarta mobiler) och slutligen en djupare, markörlös AR: relevanta digitala data som länkas direkt till fysiska objekt, exempelvis kan det räcka att rikta mobilen mot en stadsgata sÃ¥ dyker det upp aktuella fastighetspriser ovanför nÃ¥gra av byggnaderna.

Vad gäller det sistnämnda exemplet ger Alexander ingen konkret referens, kanske är det bara en fundering kring vad som är möjligt, rent tekniskt. Sen kanske en annan fråga är hur mäklarbranschen ställer sig – om man anser det är en bra idé kan jag tycka att den redan borde ha slagit igenom i de svenska storstädernas heta bostadsmarknad…Jag vet inte om appar som Night Sky eller Flightradar fanns när Alexander skrev sin bok, de är nog annars ett bra exempel på den tredje, mer avancerade typen av AR och dessutom något många i min omgivning har på sina mobiler. Ett kul verktyg för att ta reda på vad som lyser ovanför våra huvuden om nätterna – stjärnor, satelliter, flygplan och planeter…Sedan kommer jag även att tänka på History Pin, ett intressant icke-kommersiellt projekt som heller inte hann komma med i The New Digital Storytelling. (Det händer helt enkelt mycket hela tiden just nu inom AR, för att citera Alexander: ”by the time you read this, new platforms may have emerged”).

Wikitude presenteras dock, som projekt som söker möjliggöra ett kollaborativt, socialt skapande av wikipedialiknande AR – användare kan anteckna på världen och se varandras anteckningar heter det. När jag tittar närmare på appen verkar det vara mycket information från olika företag som matats in, det blir kanske lite för mycket inslag av marknadsföring för att jämförelsen med wikipedia ska kännas rättvis. (Har däremot noterat att wikipediaposter om exempelvis sjöar poppar upp när jag passerat dem). Att det kan tendera bli mycket reklam är i och för sig en risk Alexander uppmärksammat (location-based advertising is attractive to marketers)

En intressant möjlighet med AR är att visualisera framtida skeenden för att bättre förstå hur en förändring kommer att påverka en fysisk miljö i sin helhet, något appen Layar använts för, som dock även den ger en kommersiell känsla. Den kan även användas för att ge en bild av historien, när tidigare objekt och skeenden dyker upp på mobilskärmen som riktas mot en nutida plats…Alexander nämner som exempel hur Beatles kan dyka upp som seriefigurer på Abbey Road…Ett svenskt exempel jag hittar är annars historiska Kalmar.: http://www.kalmar.se/Demokrati/Kommunarkiv/Gamla-Kalmarbilder/Upplev-historiska-Kalmar-i-telefonen/

Inte bara platser, även personer kan märkas upp. Appen Recognzr som bygger på ansiktsgenkänning blev snabbt ifrågasatt, här finns onekligen integritetsproblem. Även vad gäller mobilers GPS och hur dito uppgifter används av en del appar kan man förstås fundera kring det där med integritetsskydd.

Hur kan AR:s möjligheter komma till användning som berättarverktyg och i berättarspel?
Alexander funderar kring olika predigitala spel där deltagare och deras interaktion med miljön kombineras, alltifrÃ¥n skattjakter till lajv. Jag kommer att tänka pÃ¥ Turf, en blandning av ”herre pÃ¥ täppan” och orientering, fast i digital skepnad. Ett svenskutvecklat spel som väl Ã¥terigen…inte hann komma med i The New Digital Storytelling. När jag googlar lite pÃ¥ ”digital skattjakt” upptäcker jag dock att geocaching egentligen redan funnits sen millenieskiftet…

NÃ¥got jag kan fundera pÃ¥ kring AR, är vad det egentligen är som förstärks. Den omedelbara sinnesupplevelsen fÃ¥r mindre uppmärksamhet, världen blir mer medierad. Fullklottrad med etiketter och benämningar, fördefinierad. Tomas Tranströmer skriver i dikten ”FrÃ¥n Mars – 79”:

Trött på alla som kommer med ord, ord men inget språk
for jag till den snötäckta ön.
Det vilda har inga ord.
De oskrivna sidorna breder ut sig åt alla håll!

Breder de fortfarande ut sig?  Är AR verkligen AR – eller ibland snarare RR, Reduced Reality? Förstärkt verklighet eller Försvagad?  VAD förstärks? Ordval är inte objektiva, redan benämningen ”Augmented” är en tolkning, en värdering. Hur är det med de digitala data som strös ut över världen, vad är fakta, vad är tolkning? Vi fÃ¥r fler och fler omrÃ¥den att träna källkritik pÃ¥…Vad är relevant information, vad är bara irrelevant brus och distraherande spam?

Vart riktas vår uppmärksamhet?

 

 

En reaktion på “Augmented Reality. Förstärkt verklighet – eller försvagad?

  1. Monica Carlsson

    Ditt inlägg fick mig att tänka på att den förstärkta verkligheten som presenteras lätt kan manipuleras av illasinnade. Vem kontrollerar vilka förstärkningar som läggs till? Alexander berättar ju om skrivprojekt i wiki-form som spårat ut för det finns folk som inte vill berättelsens bästa. Då är det ju inte långsökt att tänka sig att illasinnade försöker utnyttja AR för egen vinning eller helt enkelt för att sabotera.

Kommentera